Herregud..kan inte låte bli att skriva lite. Kikade runt på lite olika bloggar här om dagen..och hamnade på Kissies blogg  (http://www.kissies.se/)
Viiilken sorglig människa..
Hon ser ut som ett benragel med jäääättetuttar(tror att ETT av dom väger mer än resten av hela henne)
Men skit samma hur HON ser ut eller hur hon gör med sig själv...det sorgliga i det hela är att hon har så många läsare (läs:unga tjejer) som följer bloggen, kommernterar hur mycket de beundrar henne och vill vara som hon...??
En kommentar jag läste var: Nu har jag följt din bligg i 5 månader och gått ner över 20 kilo,mer ska det bli, nu äter jag enbart barnmat.

BARNMAT? WHAAAAT?
Andra ber henne om kostråd/träingstips..
Det är så att jag vill gråta. Har hon (Kissie) någon aaaning om hur många småtjejer hon påverkar och som kommer att sluta i ätstörningar? Jag om någon vet hur lättpåverkad man kan vara, och tycker iaf att det är helt galet..Jag vet hur lätt det är att hamna där, men hur jävla svårt det är att ta sig tillbaka.. 
Fick bara lov att skriva lite..Galet!

Nä,nu ska jag dricka lite kaffe jag medan lillfisa sover. Kanske lägga in lite foton..hmm?!

Då var det dags för en uppdatering..
Är inne i en tänkarperiod, tänker så det knakar, tänker så det gör ont i skallen..
Mina rum för tankar i  skallen är fyllda..ja jag borde sortera bort,men hur lätt är det då?det finns saker jag inte borde tänka på..tankar som ju oxå tar stor plats, men faan så svåra att släppa!
Jaja,såna perioder har väl de flesta.
Som om det inte vore nog, så har himlen fått nya änglar.. pappas moster har lämnat jorden för att flyga vidare.. (ja pappa,det är ok att gråta fast folk ser) hemska sjukdomar :( och Robert från ssjö,som bara var 20 år har även han flygit iväg. Han var lika gammal som min lillebror och blev påkörd i bilen av tåget tillsammans med sin tjej (som inte heller klarade sig)..tänk va livet är skört.. vad som helst kan hända, när som helst.
Jag är så glad får min familj och mina vänner, och säger ofta hur mycket jag älskar dom..för det gör jag♥

Igår när jag och mamma var ute och gick igår insåg jag (för hundrasjuttiälfte gången) att jag saknar Svärdsjö otroligt..jag vet,jag är jämt där..men det är inte samma sak som att bo där.. närheten till allt, alla vänner och familjen som jämt ses. Jag vill oxå vara med när dom träffas, bara kunna ta en promenad och hälsa på alla.. ut och spriga/gå i skogen... Det blir så stressigt när jag är där för jag vill hinna med så mycket :(
Tänk om livet vore enkelt..(fast det skulle ju inte heller va kul om allt gick skitlätt)


Nu till lite roligare ämne
Min"Lilla" Agnes har fyllt 1 ÅR..galet,hon har blivit så stor.. och att det redan har gått ett år sedan hon kom ut..


     


1års dagen



 De 3 minsta Kusinerna, där det som mest bara skiljer 5,5 månad..här var inte oskar så stor,haha, men nu är han nästan större än Agnes
 


Jag börjar jobba om precis 1 vecka idag..75 %. Har nog inte fattat att jag ska tillbaka på riktigt.. men det ska faktiskt bli  kul och jag längtar efter pensionärerna å arbetskompisarna.
Agnes ska vara dagbarn hos mamma, vilket oxå känns skönt!


Nej,nu ska jag åka & träna..och ladda inf ljusstöpning och ev utgång :) Kram Kram