Men jag säger då det, varför talar ingen om innan hur man kan må (och som de flesta oxå gör) under första tiden med en bebis? Allt verkar bara underbart och ssuperhärligt för alla andra som får barn..

För visst ska man DIREKT känna den där mammalyckan: man ska känna att man är världens lyckligaste som har fått barn, man ska känna att nu är allt som jag vill att det ska vara, man ska vara glad efter att han längtat så många år, man ska känna att det är nu livet börjar..... ELLER???? dessutom så oroar man sig för karln..hur känner han och hur ska vi klara det här. kommer han att tycka att det är jättejobbigt?

Ja, man tror att man ska känna så, och självklart får man dåligt samvete när alla dessa känslor inte kommer direkt...Tyckte jag att det var underbart första 1,5 veckan? Nej, jag gjorde inte det.. jag var livrädd för vad jag hade gett mig in på.. på bara några timmar förändrades mitt liv så otroligt mot vad jag hade väntat mig.
Kändes som att jag åkte till bb som en tjej som kunde göra precis som jag ville, när jag ville.. träffa kompisar och flänga runt.. till att inte kunna göra något, totalt fast innanför lägenhetens 4 väggar..för att inte tala om tiden på bb..
Hur kan man få en sån underbar liten Agnes och inte känna direkt att WOW???
Men ju fler jag pratar med så inser man att, det är såhär..de flesta känner såhär..och alla hormoner som drar runt i kroppen kan få en att verkligen känna upp och ner... skönt att inse att man faktiskt är "normal" och att det är såhär för de flesta....

DOCK så ska jag oxå säga att det vände dagen efter att jag, Vickan å Emma var på lasarettet för min mjölkstockning..dagen efter var det som om det gick upp för mig att WOW, vad jag är lycklig som har Agnes och Seb. Nu börjar man lärasig hennes tider lite bättre, och har insett att man dels kan ta henne med sig, och dessutom vaknar hon INTE av att någon råkar prata, inte ens Axel,hihihi

Tack alla vänner för att ni vart så förstående och alltid finns där. Jag finns där för er med..

Nu känner jag att jag är glad..lycklig över en sån fin liten tjej....hon är ju bara såå go lillstumpan.. men ojoj vad hon växer, byxorna med fötter som vi bara provade på bb var nästan för små igår när hon för första gången hade dom...hjälp..hahaha
Snart flyttar vi oxå, även det kändes jobbigt där i början..men nu längtar både jag och Seb.


Agnes ska förresten få 2 kusiner till.. både Maria och Johan ska få bebis. mARIA I Okt och Johan i Feb.MYS!!!
♥♥♥